Ibland är livet svårt

Just nu mår jag inte alls bra och allting bara kör ihop sig och gör livet svårare än det redan är.
Imåndags var jag och gjorde en kontrollröntgen efter min lunginflammation. I Tisdags ringde min husläkare och sa att röntgensvaret inte var bra. På röntgenbilderna finns fortfarande lunginflammation kvar som inte borde vara där efter 6 veckor. På 5 månader har jag haft två lunginflammationer på samma lunga och jag har ätit 4 kurer antibiotika och ändå är den inte borta. Nu väntar jag på en kallelse från Lungkliniken på Sjukhuset som ska kolla upp vad som är fel. I mitt huvud är tankarna på det allra värsta redan. Jag är ju rökare, har haft upprepade lunginflammationer samt att jag redan lider av KOL ... nej jag vill inte ens uttala vad jag tänker.

Ovanpå detta så jagar FK mig att jag deltaga i ett projekt - PILA - och arbetsträna i 2 veckor samt utredas under en vecka. Det är för att långtidssjuka ska kunna återgå till att jobba igen. Det kvittar hur mycket projekthandläggaren talar sig varm om vilken bra möjlighet det är för mig att få se att jag har potential att återgå till mitt jobb för det enda jag känner är total panik!!
Min panikångest är under kontroll pga medicineringen. Mina depressionssvackor är inte så långvariga längre men min sociala fobi gör att hela mitt inre skriker av rädsla. Jag fixar inte det här - varför kan man inte bli trodd !!! Och vem finns för mig som stöd och hjälp, jag har inte ens en psykiater längre. Och min husläkare är inte ett dugg intresserad av att hjälpa mig att få kontakt med någon heller. Och nu är det husläkaren som ska bedöma om jag har förmåga att deltaga i det här projektet eller inte. Jag vet inte vad jag ska ta mig till !?! FK krävde att jag skulle skaffa en tid hos min husläkare tills nästa vecka. Vilken värld lever hon i egentligen? Det fanns inte en tid att uppbringa under hela maj månad hos Husläkaren. Det enda den stackars sköterskan kunde skaka fram var en telefontid på måndag.

Ovanpå allt elände så blev jag sjuk igårkväll. Feber, halsont och förkyld. Och idag har jag börjat hosta :( Så nu hoppas jag av hela mitt hjärta att lunginflammationen inte blossar upp i full styrka igen. För läkaren vill inte gärna ge mig mer antibiotika pga att jag redan ätit så många kurer och att det ändå inte har hjälpt fullt ut.
Ja så här gnällig och trist är jag för tillfället - men jag hoppas att ni inte blir ledsna om det uteblir
bloggkommentarer och mailsvar från mig!! Hoppas jag snart blir på G igen så jag kan uppdatera den här bloggen med lite glada alster igen.
Sköt om er alla i det vackra, soliga och varma vädret!
/Cina